Bantningskurer fungerar inte!

Det finns en stor press i samhället att hålla sig smal, och en smal kropp anses vara en symbol för att vara hälsosam och vacker, medan det att vara överviktig kopplas till att individen är odisciplinerad och lat.

Dessa höga krav från samhället bidrar till viktstigma. Den som är överviktig anses vara lat, glupsk och ohälsosam. Det har visats att viktstigma har en negativ inverkan på hälsa, beteende och socialt beteende hos individer som är överviktiga. Samtidigt bidrar fördomarna till dålig självkänsla, depression, ångest, minskad fysisk aktivitet, känslomässigt ätande och att individen inte äter inför andra utan i smyg. De som upplever viktstigma är senare med att söka hjälp om något är fel, upplever ensamhet som leder till att de drar sig undan socialt och har svårigheter i nya relationer.

Fördomar kring vikt och tron på att alla ska vara smala kan underblåsa en negativ självbild och missnöje med kroppen, och därmed ett ohälsosamt förhållande till mat såsom hetsätning och bulimi. De som upplever fördomar angående vikten löper större risk att bli överviktiga. Bantning leder inte till viktminskning utan tvärtom ökar risken för viktuppgång och bidrar därmed till fetmaepidemin. Fetmaepidemin har pågått i mer än tre decennier och trots ett stort antal bantningskurer och böcker är vinsterna små.

De flesta av oss vet vad bantning och bantningskurer är. Många barn kommer tidigt i kontakt med vad bantning är och det är vanligt att de får informationen från föräldrar, media och reklam. Press från media och samhället att vara smal ökar risken för att människor blir missnöjda med sin kroppsform och vikt, får sämre självbild och försöker begränsa sitt födointag för att påverka vikten. Det har dock visats att individer som begränsar sitt födointag löper en ökad risk att drabbas av så kallade hetsätningsepisoder och därmed blir tyngre än de var innan bantningen. Det finns också en ökad risk för ätstörningar, där bantning är en stor riskfaktor. Matrestriktioner ökar ofta suget efter viss mat och därför kan bantning ha motsatt effekt, individen äter mer och går upp i vikt. När en kur misslyckas finns det alltid en ny som lovar att nu äntligen kommer alla att bli smala. Sanningen är att de flesta av dessa kurer inte fungerar alls. Trots att det finns fler bantningskurer nu än någonsin tidigare är övervikt och fetma mycket vanligare än förr och individen hamnar i en sorts ond cirkel av bantning och misslyckanden. Eftersom bantning inte är ett tillstånd som varar för evigt kommer det alltid en punkt där individen kliver av den väg som kuren stakat ut och "faller ifrån". Detta bakslag kan leda till stort missnöje, en känsla av nederlag och misslyckande. Dessa känslor leder i många fall till att människor söker tröst i mat, vilket i sin tur orsakar viktuppgång och ofta slutar det med att individen är tyngre efter bantningskuren än innan den påbörjades.

Konsekvenser av bantning, bland annat:

• BMR (basalomsättningen) minskar

• Ökad risk för hetsätning

• Irritabilitet och humörsvängningar

• Ångest

• Depression

• Besatthet

Författare:
Rut Eiríksdóttir, sjuksköterska

Ruts BS-uppsats om de skadliga effekterna av bantning kan läsas här:
https://skemman.is/bitstream/1946/21655/1/RUTBS-20150526.pdf